Alla inlägg under februari 2011

Av Elin Gruvhagen - 27 februari 2011 08:21


Efter att bara ha sett 1/3 av melodifestivalen denna delomgång, och missat spektaklet istort sett helt tidigare så har jag eg. inte så mycket att komma med.

Men alla andra verkar ha åsikter, så varför inte...


1. Visst framkommer det hur illa det verkligen är när Ola Salo o co. äntrar scenen? Där snackar vi elit! Efter att ha haltittat lite osammanhängande tidigare under kvällen så sitter jag helt plötsligt klistrad.


2. Lasse Stefanz har väl sina sidor, men de fick i alla fall upp mig och Mats på dansgolvet för en 2 minuter lång bugg. Detta, i kombination med att de tydligen vid ett tillfälle skjutsat hem ett ex. till mig med turnebussen till en liten håla långt utanför lilla hålan Högsby ger dem ytterligare en extrapoäng.


3. Linda Bengtzing får mig bara att spy. För mycket klämkäckt, för mycket hårförlängning och för mycket "Lena Ph-look alike".


4. Melody club får en poäng för att de ger mig så mycket nostalgikänslor. Ni vet, "Im electric-tiden"....


5. Linda Pritchard: - Klä på dig för helvete flicka lilla!


6. Nick Borg - sorry. Jag satt bara och tänkte "Det kunde varit James Smith"...

ANNONS
Av Elin Gruvhagen - 26 februari 2011 10:38


Idag inser Tant att hon inte längre är 25. Men hon känner sig som det.

Vilken energikick det är att få ha riktigt roligt!


Efter en helkväll med mat, gott dricka, dans, skratt, och allehanda tokiga upptåg så är jag laddad med ny energi.

Konstigt. Med 3 timmars nattsömn i bagaget borde det väl vara tvärt om?


Tack Underbara Fina Ni för en oförglömlig kväll!


Puss!




ANNONS
Av Elin Gruvhagen - 23 februari 2011 19:48


Har jag någonsin varit blekare? funderar jag på varje morgon

jag ser mig själv i spegeln.

 

Har jag någonsin sett lika sliten ut tidigare? frågar jag mig själv varje gång en kollega frågar om jag är trött eller om undrar om jag haft en sömnlös natt.

 

Har jag någonsin upplevt en krassligare januari-februari? frågar jag mig själv varje gång jag snyter en röd och narig liten näsa.


Har jag någonsin varit i sämre form? frågar jag mig varje gång jag blir påmind om mitt hitills så gott som outnyttjade årskort på gymmet.

 

Har vintern någonsin varit så lång, mörk och kall som i år? frågar jag mig varje morgon då jag inser att jag återigen gjort misstaget att glömma vantarna.

 

Troligtvis inte. Men det kommer en vår.

Det är det enda vi kan vara säkra på.

Förr eller senare så kommer det trots allt en vår!



  

Av Elin Gruvhagen - 21 februari 2011 07:08


Erik tjatar om att han vill ha sportlov.

Var i hela fridens namn har han snappat upp detta???

 

Ellen sitter med en hockeyhjälm på huvudet och mumlar något i stil med: "Ishallen. Inte dagis. Ishallen."

 

Sorry barn. Det är detta som är livet. Lika bra att ni lär er i tid.

Man ska ha mycket tråkigt här i livet, för då blir de roliga stunderna mycket roligare då de väl kommer.

 

Till alla er fina som följer min blogg, jag önskar er en riktigt fin start på den nya veckan!

 

Kram!

Av Elin Gruvhagen - 19 februari 2011 07:10


Tack så in i helvete för att jag inte bor i Naimakka,

där man i dagarna haft 44 minusgrader.

 

Här i Nybro står termometern i skrivande stund på -9,3.

Det räcker för mig. Gott och väl.

 

Jag gör vad jag kan för att få lite vårkänslor trots snö, is, kyla och ett kök som på morgonen möter min trötta kropp med 16 ynka plusgrader.

Två små Primulor kan göra underverk.

Och så lite egenhändigt pimpade krukor på det.

Då känns det genast lite varmare inombords.

 

Ha en bra dag!

 

  

 

  

 

  

 

  







Av Elin Gruvhagen - 18 februari 2011 14:43


Iså fall kan jag nu blåsa faran över.


Det var bara Ellen som var hos Farbror Doktorn mot sin vilja.


Under de totalt 4 minuter besöket tog lyckades hon få både mig och läkaren genomsvettiga.


Efteråt var jag totalt utmattad av att krampaktigt ha hållit i det lilla vilddjuret och idogt försökt avvärja alla knytnävsattacker mot stackars Farbror Doktor.


I ett försök att urskulda oss säger jag innan vi går "Så här rädd har hon aldrig varit förut".


- "Den tjejen är inte rädd svarar doktorn. Hon är helt enkelt skitförbannad. Henne gör man inte som man vill med, och det kommer hon att ha nytta av längre fram i livet."

Så blinkar han vänligt mot mig och hans blick säger mer än tusen ord. Han är inte vettskrämd. Han är inte arg. Han har varit med om betydligt värre besök än det här. Trots Ellens uppförande så ser jag kärlek i hans blick.


Tack Doktor C.


Av Elin Gruvhagen - 17 februari 2011 19:54


... som satte ner foten.  

... som tog i med hårdhandskarna.

... som helt sonika sade att nu jävlar räcker det!


Mats och jag har en sak gemensamt. Vi är plikttrogna och lojala små arbetsmyror som likt små Duracellkaniner bara går och går och går och går.....


Denna veckan har vi, trots en febrig och hostig Ellen som blev portad på dagis i måndags morse klarat oss utan en enda vabdag eller en enda timmas barnvakt.

Det går, om man möts i dörren när den ene kommer hem med tom matlåda och den andre sitter startklar i bilen för att åka. 

Det går, om man intalar sig att 4 timmars nattsömn är betydligt bättre än ingen nattsömn alls.

Det går, om man har bra mobiltäckning så man kan styra upp morgondagen trots att man inte hinner ses öga mot öga.

Det går. Men det är inte att rekommendera.


Det fungerar ett dygn. Två dygn. På tredje dygnet börjar man bli en dålig människa, både gentemot sin omgivning och sin familj. Och på fjärde dygnet brister det. Då kommer tårarna. Det var vad som hände i eftermiddags när jag möttes i dörren av en Mats iklädd arbetskläder och med motorsågen under armen.


Imorgon är det jag som tar en vård-av-barn-dag, precis som alla andra mer vettiga människor gör. Imorgon ska jag bara vara mamma hela dagen...

Av Elin Gruvhagen - 15 februari 2011 20:00



Jag insåg idag att jag faktiskt inte haft ett enda "måla-om-projekt" på över en månad. Kanske var det barnens sängar som tog knäcken på mig totalt?


Nån som minns eländet? Ja, Mats gör det definitivt!

Först hur de stod i garaget och trängdes med två bilar, en åkgräsklippare

och en motorcykel i ett antal månader.

Sen, när jag väl kom till skott med att påbörja själva arbetet så insåg jag

ganska snart att denna gången hade jag tagit mig vatten över huvudet. 

Så jävla less var jag, att trots att jag lagt ut 700 för själva sängarna, 100 spänn på hemtransporten, 550 kronor på att få dem sprutade och ett par hundra på färg så var jag färdig att elda upp skiten. Och trots att det bär mig emot var jag redo att ta bil och släp till ikea för att handla två FÄRDIGA sängar.


Nu, åtskilliga kvällar i garaget, en hel del suckar från Mats som fick gripa in och stötta med en målarpensel när det var som tyngst och X antal svordomar senare så är allt glömt. Och jag ångrar ingenting.

Men jag drar mig för att starta något nytt projekt modell större.

Nu blir det småpyssel ett tag framöver!

För när allt kommer omkring så har det målats en hel del i Gruvhagen/Sjögrens  garage det senaste halvåret.


       


       


       


     


          


    



Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se